Parodontit, en inflammatorisk sjukdom som angriper tandkött och benvävnad, är en av de främsta orsakerna till tandlossning hos vuxna. Sjukdomen utvecklas ofta långsamt och kan pågå i flera år utan tydliga symptom, vilket gör den svår att upptäcka i ett tidigt skede. När bakteriell plack ansamlas vid tandköttskanten frisätts toxiner som bryter ned det stödjevävnad som håller tänderna på plats.
Många vänder sig till professionell vård vid första tecknen på blödande eller svullet tandkött. Akademitandvården arbetar med skräddarsydda riskanalyser där patientens individuella bakgrund och munhygienvanor kartläggs för att identifiera de mest framträdande faktorerna som kan leda till parodontit. Genom tidig insats minskar risken för att sjukdomen förvärras och skadorna sprider sig djupare in i käkbenet.
Vissa människor har en medfödd benägenhet att reagera kraftigt på bakteriell plack, vilket kan leda till en överdriven inflammatorisk respons i tandköttet. Studier visar att variantena i gener som reglerar immunförsvaret spelar en central roll för hur snabbt parodontit utvecklas. Om det finns familjehistoria av svåra tandköttssjukdomar är det extra viktigt att boka regelbundna undersökningar för att kunna ingripa redan vid de första tecknen.
Ärftlig känslighet innebär dock inte att parodontit är oundvikligt. Med rätt förebyggande rutiner, såsom noggrann tandborstning och daglig rengöring mellan tänderna, kan många familjer minimera den ökade risk som genetiken medför. Regelbundna professionella tandrengöringar kan dessutom avlägsna plack och tandsten på ställen som är svåra att nå med hemvård.
Rökning är en av de starkaste yttre riskfaktorerna för parodontit. Tobaksrök försämrar blodcirkulationen i tandköttet, försvårar läkningsprocesser och döljer ofta tidiga symptom på inflammation. Även hög alkoholkonsumtion och stress har kopplats till en ökad risk, eftersom de påverkar immunförsvarets förmåga att bekämpa infektioner.
Näringsbrist, särskilt av vitamin C och D, kan också försämra vävnadens motståndskraft. En kost rik på färska grönsaker, frukt och nyttiga fetter bidrar till starkare tandkött och bättre läkningsförmåga. Tillsammans med rök- och alkoholstopp kan en balanserad livsstil ge tydliga effekter på munhälsan och sänka risken för att parodontit ska utvecklas.
Tandröta och felaktiga fyllningar skapar ytor där bakteriebeläggningar lätt samlas. Om tandköttet ständigt utsätts för plack i dessa områden ökar risken för inflammation. Tandsten som sedan hårdnar på rötterna fungerar som en ständig irritant och kräver professionell borttagning för att tandköttet ska kunna läka.
Tandröta som inte behandlas i tid kan också leda till abscesser och spridning av infektionen till omkringliggande vävnad. Därför är det viktigt att åtgärda kariesangrepp och kontrollera gamla fyllningar regelbundet. Att använda mellanrumsborstar och tandtråd bidrar till att hålla ytorna fria från plack och motverkar att tandköttet drar sig tillbaka.
I det tidiga stadiet kan parodontit ge tecken som lätt förbises, till exempel lätt blödande tandkött vid borstning eller en svag, obehaglig smak i munnen. Med tiden kan tandköttet dra sig tillbaka, tänderna kännas lösare och mella rum uppstå. Dessa tecken bör inte ignoreras – ju tidigare åtgärder sätts in, desto större är chansen att bevara tandens stödjevävnad.
Vid misstanke om parodontit analyseras tandköttsfickor med en sond för att mäta djupet runt varje tand. Sondavläsningar på över tre millimeter indikerar inflammation och vävnadsförlust. Röntgenbilder kan därefter visa hur mycket ben som gått förlorat. Baserat på dessa resultat skräddarsyr tandläkaren en behandlingsplan med djupare rengöring och eventuellt kirurgiska ingrepp för att återställa frisk vävnad.